Powered by Jasper Roberts - Blog

Hur tränar jag under en graviditet?

Nu när jag gått ut med att vi ska få tillökning tänkte jag svara på en fråga som ofta kommer upp och det är Vart jag tränar. Passar samtidigt på att fokusera och väva in hur mitt tänk kring träning är just nu.

Först och främst har jag lyxen att ha ett brinnande intresse för både kost och träning. Det förstnämnda har dessvärre dalat drastiskt sen vi fick veta om vår nya familjemedlem.. Detta pågrund av ett enda långt illamående som hållt i sig i 9 veckor och som gjort att jag snittat tio spyor om dagen och mått åt helv*te.

Hur som helst så börjar jag äntligen må bättre och jag känner att det går åt rätt håll så förhoppningsvis kan jag komma igång med både matlagning och lite promenader om inte allt för lång tid. Precis där vi bor finns ett Puls- och träning som jag besökt regelbundet innan jag fick en inneboende. Det är inte det mest peppande gymmet med tanke på att jag är van med Friskis och SATS men de är underbart att ha nära. Vill jag gå på pass gör jag det på Balance City som vi får genom jobbet samt att det ingår i mitt arbete att vara ambassadör för adidas Runners. Våra löpgrupper som är Tisdagar och Torsdagar. Dessvärre har jag som ni förstår inte kunnat vara lika aktiv på dessa tillfällen som jag önskat.

Hur min träning ser ut just nu? Jag är inte en sån som i vanliga fall har speciella mål eller krav när det kommer till träningen. Jag springer några gånger i veckan och kör styrketräning för att känna mig stark och frisk. Nu när jag börjar må bättre hade jag velat testa jogga 200m x 4 för att lära känna "min nya kropp" (andningen är helt annorlunda från tidigare pga ökad blodmängd som ska syresättas. Detta leder till anfåddhet deluxe bara av att jogga till bussen) men dessvärre har jag tyvärr inte hittat någon bra sport-BH som ger mig det stöd jag behöver. Den jag har i "vanliga fall" finns inte i min nuvarande storlek. Stora problem.. Måste införskaffa både toppar, löparjackor och byxor för promenader och till mitt arbete. Vuxit ur allt - vilket har sin charm. Eller? 
 
 
Vad jag tycker om att träna under graviditet?
Det här är så extremt i sociala medier och jag vill bara säga "Andas. Chilla ner". Det finns dom som tränar mer än någonsin och dom som ligger raklånga. Alla gör som dom vill. Jag tycker absolut att OM man kan hålla igång så ska man göra det - återigen, om man vill. Dom personer som säger motsatsen kan inte tillräckligt mycket om träning. Att träning är farligt för gravida går bort för mig - det handlar om att träna rätt utifrån dina förutsättningar. Träning kan bestå av rörlighet - det har jag lagt mycket tid på nu. Det skadar varken mig eller mitt barn att rulla ut yogamattan och köra rörlighet 20 minuter innan jag ska duscha om kvällarna.

OBS! Säger din läkare åt dig att du ska hålla dig borta från träning finns det troligtvis en väldigt bra anledning till det hela och då ska du definitivt ta till dig rådet. För min egen del så mår både mitt psyke och kropp bra av frisk luft och rörelse. Men om jag ser till hur min kropp har mått sedan Midnattsloppet (i efterhand förstår jag inte att jag grejade det) så är jag glad att jag lagt träningen åt sidan. Jag har under 7-8 veckor spytt minst tio gånger om dagen och ångrar så mycket att jag inte lät min barnmorska sjukskriva mig - lätt att vara efterklok. Dom senaste två veckorna har jag mått betydligt bättre. Har testat köra ett försiktigt 30min pass på gymmet med fokus på överkropp i veckan. Jag väljer vikter som känns bra för mig.

Det som är lurigt är att gå från att ha mått så otroligt dåligt i cirka 8 veckor till att må "bättre" som nu. Skillnaden är markant. Detta gör att man känner sig som stålmannen men efter ett tag kommer tröttheten som ett brev på posten och man får istället ta en powernap. Ska lägga extra, extra mycket fokus nu på knip/inre övningar och rörlighet. Att känna av kroppen är extra viktigt just nu.
 
.. Nu har jag kramp i fingrarna. Vi hörs lite senare.
Kom gärna med frågor och här behåller vi oavsett åsikter alltid en trevlig attityd. Och dom fegaste människorna är dom som kommenterar både drygt- och anonymt!

Trevlig Söndag!
Anonym

Du är bara bäst, tack för härlig blogg🌱

Svar: PUSS PUSS
Sandra Lindberg J

Karolina

Sett att du äter en hel del sushi på din story. Vad säger din barnmorska om det? Hur var första ultraljudet? Hur kommer du vara som mamma?

Emma

Kommer ni göra KUB? Stort grattis till graviditeten!

Tess

Jag fick hyperemesis gravidarum så orkade inte träna nåt alls i början. Låg inlagd på sjukhus och sånt istället :-p Men i vecka 20 så hade medicinerna jag fått börjat fungera bra. Jag slapp kräkas även om jag mådde illa hela graviditeten. Illamående och träning skulle nog få en del att rygga tillbaka, men jag vet hur viktigt det är att kroppen mår ok när det är dags för förlossning så jag gjorde det jag orkade. Gick och simmade regelbundet t.ex. Det var en träningsform som passade för mig. Promenader kunde bli för mycket då jag hade lätt för att svimma, men det blev helt annorlunda i vatten så jag kunde hålla kroppen rörlig där.

Maggiesskafferi

Grattis till bebeisen:) Jag håller med dig- det är upp till var och en och man känner sin kropp bäst själv. Jag simmade under alla mina tre graviditeter, ca två gånger i veckan i 30 min vardera. Det var en så härlig känsla att vara i vatten kommer jag ihåg. Man kände sig så lätt:) Lyssna på din kropp så blir det bäst! KRAM

Therese Kahlo

Så himla klokt tänkt! Jag hade storslagna träningsplaner fram till vecka 7 när det stora illamåendet bröt ut och jag mådde som en bajskorv till någongång efter vecka 13 och insåg sen att jag bara fick välja - det fanns inte längre energi till allt. Valde att cykla till och från jobbet (30 min/dag) och kunde på så sätt jobba heltid på småbarnsavdelning på föris fram till vecka 32. Även det lilla är gott nog när en är gravid och om det är något jag lärde mig under min resa så var det att kroppen måste få bestämma. Heja dig! Du har ett fantastiskt äventyr framför dig.